Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och enligt mer traditionella metoder kan krossningen också förekomma med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det viktigt att även borttaga druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin måste man undanröja skalen. För att eliminera till exempel vildjäst, bakterier och andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor alternativt ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå ska exempelvis passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att mosa bär, frukter eller motsvarande går enastående med hjälp av en potatisstöt.
En betydelsefull del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är ordentligt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre skilda former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur och kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan via granulerat aktivt kol eller att använda pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undvika rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte yta åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I nästa fas av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används för att dosera sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren ryms. Oftast brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det ger självklart olika utfall, vilket man måste ha med i kalkylerna.
För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp omkring tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att sedan läsa av värdet. Det är angeläget att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs alltid innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noggrant för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Sedan får vinet vara i jäskärlet i cirka 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är färdig ska man tappa om vinet och filtrera på nytt.