När druvor krossas åt vinframställning används oftast en krossningsmaskin, men de kan också krossas genom att man trampar på dem med hjälp av fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.

Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det viktigt att även borttaga druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin ska man undanröja skalen. För att undanröja till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor alternativt ekfat.

Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör till exempel passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska användas till vinsatser. Som tur är krävs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte använda fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller liknande går fint med en potatisstöt.

En betydelsefull del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är ordentligt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.

De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man bör helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte funkar alls.

Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte plats åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut via hinkens vattenlås under jäsning.

I nästa skede av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs också en oechslemätare som används för att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren ryms. Oftast brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.

Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det ger självklart skilda utfall, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.

För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp drygt tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk sedan ner oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är angeläget att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs jämt före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen utförligt för att uppfatta smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.

Sedan får vinet stå i jäskärlet i omkring 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är färdig bör man tappa om vinet samt filtrera på nytt.